lite tjall på bloggen idag kanske...

vet inte riktigt varför bloggen bara visar ett inlägg på startsidan,
men ni som läser vet att ni kan välja inlägg under bloggarkiv om ni har missat något inlägg..

det har varit en hyfsad dag faktiskt...
visserligen en riktigt sen frukost, men det var lite mammas fel...
fel ska jag definitivt inte säga, för det var ett bra sätt att vakna på..
och lite kul att höra att det blir en ny visning på huset, håller alla tummar..
snart måste det hända något, hon stressar upp sig som bara den för detta
och vi vet alla vad som händer om man stressar för mycket..

det är ju dessvärre inte bara huset som oroar och stressar henne..
hon oroar sig för sina barn också, typiskt de flesta föräldrar..
speciellt en annan fin mamma jag känner...

Colleen, underbar mamma och vän - kärlek <3
och ett stort grattis till din store kille som fyller 8 idag..

den här dagen började med solsken och efter min sena frukost...
en promenad i spåret, skönt att få lite luft efter gårdagen..
och får man bara upp lite bättre fysisk styrka och kondition så kanske kramperna släpper lite..
och sedan har jag ett annat mål också naturligtvis...

bra eller dåligt kan ju diskuteras..
men när kondition är tillräckligt bra, tänkte jag börja spinna på riktigt igen..
jag har mycket att tänka på när det gäller den biten..
men min man kommer säkerligen ha koll på mig..
så jag inte börjar överträna igen...

det är ju allt eller inget med mig som ni vet...
just nu funderar jag på att gå på en föreläsning i höst...
med en massa folk, men jag har bestämt mig för att det får vara värt det..
mamma och mannen ska ju följa med...

han ska vara en riktigt duktig föreläsare och även psykiatriker,
så jag hoppas på lite tips för egen del...
och kanske om ingen annan vill ta sig an mig...
så kanske han kan vara något...

än ingen kallelse...
men nu vet jag att det finns andra...

undrar lite över vädret i eftermiddag, och just nu börjar det svartna på igen..
åskan har inte hörts så mycket, bara några småknallar...
men regn, hagel och solsken på samma gång, hallå säger jag...
och då snackar vi skyfall, en flod har bildats utanför trädgården..

börjar känna mig en aning seg...
och ser INTE fram emot att bli torterad i morgon av sprutmarodören..
som hellre sticker, ska säga hugger sprutan i mig än i sina alpackor, för dem är det synd om..
men jag då...

lite gnällig kanske, men det gör verkligen ont...
och det är mycket som ska in, och sist då kände jag lukten av det,
och konstigt nog också smaken av det hela kvällen efter, inte kul alls...

men snart är det slut på dem, bara 2 st kvar..

så nu är augusti snart slut..
hösten är här, gulnade löv och kallare vindar..
vet inte riktigt hur det kommer att kännas..
då alla mina känslor och tankar inte riktigt är i symmetri med varandra..
och speciellt inte jag, jag är någon helt annanstans...

nästa vecka blir det förhoppningsvis lite lugnare...
så vi får hoppas att huvudet och kroppen är med mig...

lite extra omtanke till alla ni underbara vänner <3
kärlek och värme, ni är allihopa så fantastiska för att ni är de som ni är,
glöm aldrig det...

/xoxo