låt varje ögonblick räknas

Låt varje ögonblick räknas..
en blogg om kärlek, panikångest och depression,
blandat med bilder, familj och en del scrapbooking

söndag 26 februari 2012

Mellis

From Evernote:

Mellis

En lugn och skön söndag blir en perfekt avslutning på den här veckan..
En något vindig promenad med hjärtat och ett skönt yogapass senare..

Dags för mellis...


Ett härligt äpple..
Testade en foto -app på äppelskrutten när jag fick till den här bilden..
Visst ser det gott ut..?


/xoxo

torsdag 23 februari 2012

Belöning..

From Evernote:

Belöning..

Tänkte jag skulle testa något nytt..
Istället för att bestraffa onödigt ätande (enligt mig då naturligtvis)..
Så gör jag nu en helomvändning och belönar hårt tränande..

Och när jag hittade den här godingen i vårt förråd...


Ja ni förstår själva...

Att intala sig själv att det faktiskt är ok att få unna sig godsaker ibland..
För det är ok..
Jag måste bara lära mig att det gäller mig också..

Så idag har träning stått på schemat..
Och det känns bra i hela kroppen (just nu ska understrykas)..

Fick en leverans av ett nytt batteri idag också..
Ni som har hängt med i svängarna vet att det är till äppelskrutten..


Ska dock inte ge mig in på att byta det själv..
Det överlåter jag till Johan som lovat att han skulle byta det åt mig när vi kommer och hälsar på..
Så nu håller vi alla tummar för att det ska räcka..

I morgon är det biojobb för hela slanten..

Nu ska göra som jag lär..
Njuta av ögonblicket här och nu med mitt hjärta..


Kärlek finaste vänner tills vi hörs igen..

/xoxo



onsdag 22 februari 2012

Onsdagsmisär..

From Evernote:

Onsdagsmisär..

Tyvärr så är det så idag...
Tidig morgon och dålig sömn..
Har ingenting att sätta emot när känslorna kommer..

Och idag kom de på terapin..
Att prata om saker som gör så ont...
Man vill göra upp med det förflutna - samtidigt som man inte vill..

Och kanske är det så att jag får ta det lite lugnt..
Jag är inte tillräckligt stark än för att beröra dessa punkter..
Det var trots allt inte länge sedan jag var djupt deprimerad..

Så tårarna kom...
Oundvikligen..

Kände mig ganska nedslagen när jag kom hem..
Men hade ändå inte ro i kroppen att vara still..
Måste prestera, måste... 
Varför måste jag...

Hade tänkt köra ett tufft träningspass på cykeln..
Tänkt ska understrykas..
För så blev det inte...

Blev ett betydligt lugnare tempo på yogamattan..



60 minuter och en lång varm dusch senare, 
däckade jag totalt nedbäddad i sängen..
Inget bra alls..

Som vanligt är det allt eller inget som gäller...
Och för mycket är aldrig nog heller...
Blir så trött...

Livet är ju här och nu..
Dags att börja leva nu kanske...

Ett steg i taget..

Njut av en skön onsdagskväll finaste vänner.
Och ta hand om de som står er nära och låt inte tiden försvinna..
Här och nu kommer aldrig tillbaka..

Tills vi hörs igen..

/xoxo


måndag 20 februari 2012

Träning och hälsa..

From Evernote:

Träning och hälsa..

Hur ska egentligen ekvationen lösas..?
Jag undrar..


När jag bestämde mig för att börja träna..
Ja då var det först och främst för att må bra naturligtvis,
men också för att jag skulle kunna unna mig saker..

Och var har jag hamnat nu..
Ja ni har redan hört det..
Inget extra utan att det ska bort, bort..
Tuffare pass och mindre mat??
En ekvation som verkligen inte funkar..

Jag borde ha lärt mig..
Men det är inte jag som styr de tyglarna..
Det är hon den där som vill vara anorektisk och smal..

Blä!!!

Ja ni...
Möe tjöt...
Jag äter ju, det är inte det som är problemet..
Problemet är ju tankarna kring maten...

Ja det är bara att gratulera..
Byter ett helvete mot ett annat..

Varför måste det vara så...
Varför måste jag vara sån..
Det är liksom aldrig nog..

Så vad gör vi åt problemet..
Denna ekvation som helt enkelt inte går att lösa..
Vi skiter i det och fortsätter tills det tar stopp...

Jag gillar inte mig själv...
Uppenbart...

Jag är så förbannat medveten om att jag INTE får hamna där igen...
Jag vet hur svårt det var att bryta sig loss..
Kom aldrig loss vad det verkar..

Och nu måste jag hitta en medelväg...
Vad är då en medelväg...
Den som lever får se...

Så en dag i taget...

Igen!!

Ha en skön okomplicerad vecka finaste vänner tills vi hörs igen


/xoxo


När mellanmålet är målet..

From Evernote:

När mellanmålet är målet..

Ja jag vet...
Totally rip off..
Men det bjuder jag på idag..

Då veckan avslutades med ett riktigt bakslag..
Tänkte jag i alla fall försöka börja veckan med en bra dag..
Och ni som följt min resa vet vad som väntar...

Veckans första träningspass på cykeln..
Och jag känner mig laddad...



Hoppas ni alla får en bra start på veckan..
Kärlek finaste vänner tills vi hörs igen..

/xoxo

lördag 18 februari 2012

Äntligen lite helg..

Skönt med helg och tre dagar ledigt..
Ok jag jobbar kanske inte så många dagar i veckan, men den här veckan..
Ja det har blivit långa dagar och man blir trött, både fysiskt och psykiskt..
Så nu ser jag framemot att få vara ledig..

..och ikväll väntar middag och melodifestival hos fam. Hedberg..
Ska bli hur trevligt som helst att mysa tillsammans med dem..
Man är verkligen rik som har så fantastiska vänner..

Gårdagens biojobb bjöd på en del överraskningar..
Fick agera maskinist och riva biljetter, då vi var en man kort..
Jag har inte som vana att riva biljetter vilket resulterade i att
några biljetter blev lite mer halva än andra, men det löste sig ändå..
Finaste Caroline höll ställningarna i kassan..

Idag sov vi ut ordentligt, så inget melodikryss på morgonen..
Men det kan vi ta igen i morgon..
Skönt att ha hjärtat hemma också, har inte setts så mycket i veckan..

Har precis gjort veckans sista träningspass på cykeln..
Lite lagom trött nu, men så himla skönt..
Det enda som stör mig är att jag tänker så himla snett kring träning och mat..

Har mer ångest nu när jag äter än innan, då jag inte tränade..
Helt sjukt egentligen..
Men på något sätt känns det som om träningen liksom blir ogjord
om man unnar sig godsaker..

Jag har svårt att rättfärdiga mitt ätande..
Den onda cirkeln är sluten..
Det jag äter ger ångest, som i sin tur gör att jag måste träna hårdare..

Det var ju just det här som jag INTE skulle hamna i..
Blir så trött på det..
Men jag har ju kontakt på VUP så det är sådant jag får ta upp där antar jag..

Hoppas ni har en skön ledighet finaste vänner..


Tills vi hörs igen
/xoxo

fredag 17 februari 2012

5 år -saknad, älskad

Man försöker att inte tänka..
Men ni vet redan att jag inte fungerar så..
Och den här veckan speciellt då livets flyktighet har blivit en gemensam nämnare..

Jag ska ändå försöka att göra det här inlägget så positivt som möjligt..
Fokusera på de stunder som delades - till skillnad från de förlorade..

Minnas hur glad jag är som ändå fick så många år med min pappa..
Och vi fick så många fina ögonblick..
Ögonblick som jag aldrig glömmer..

Man går vidare i livet..
Men man glömmer inte..
Och saknaden finns liksom alltid där..

Livet är inte alltid rättvist..
Och en del drabbas hårdare än andra tyvärr..
Men man lär sig av det och ser livet med andra ögon..
Man tar sig tid att stanna upp i ögonblicket och se vad man faktiskt har..
Tillskillnad från vad man har förlorat..

Jag är lyckligt lottad och så rik..
För jag har en underbar familj och de finaste vänner..
Jag är aldrig ensam..

Tack för att ni finns i mitt liv..

Och idag vill jag också passa på att gratulera..

Finaste Colleen och kusin Sara
Stort grattis

En heldag på bion väntar..
Ha nu en fin dag finaste vänner, tills vi hörs igen..


/ xoxo

onsdag 15 februari 2012

Onsdag..

Man blir uppmärksam på hur fort livet kan förändras..
Att ta vara på de fina ögonblicken vi ändå får tillsammans..
Det kan vända så himla snabbt...

Jag har i veckan fått erfara hur snabbt det kan gå..
En kär vän har blivit drabbad och man vill göra så mycket..
Men det bästa man kan göra är att bara lyssna och finnas till..

Önskar så att det blir positiva nyheter..
Håller alla tummar jag kan..

Så alla hjärtans -dag blev en hel dag på bion..
Inte planerat, men gick hur bra som helst..
Bara glad att få hjälp en vän som inte mår bra..
Vi firar i morgon istället, och för att förtydliga är inte alla dagar alla hjärtans -dag..
Behövs det verkligen en specifik dag för att bli påmind om sina nära och kära??

Egentligen inte eller hur?
För alla dagar räknas..

Hoppas ändå ni hade en mysig dag
och att ni tog er tid till alla runt omkring som betyder extra mycket för er..

Kärlek till er finaste vänner tills vi hörs igen..



/xoxo

måndag 13 februari 2012

Ny vecka..

Nu har sportlovsveckan börjat för många
och kanske innebär det en resa till vintrigare breddgrader..
Jag är nöjd och glad utan det kan jag meddela..

Har en tillräckligt jobbig vecka framför mig..
En hel del jobb blir det i veckan..
Både dagtid, kvällstid och en heldag...
Försöker att inte tänka så mycket utan bara ta det som det kommer..
Men det känns i alla fall tyvärr...

Så helgen försvann i ett svep..
Lördagens jobb och träningspass kan bara summeras med ett..
TJOHOO heja mig!!

Igår lyckades jag dessutom sätta lite färg på tillvaron..
Och nu är jag rödhårig igen..
Känns riktigt bra..

Och veckan har börjat bra...
Ett nytt svettigt pass på cykeln och bra timing på maten..
Så nu slipper man sötsuget och ångesten av att behöva äta..
Det börjar arta sig...
Och kanske kommer alla pusselbitarna att falla på plats..

En dag i taget..
Men jag är en bit på väg..
Och åt rätt håll dessutom...

Imorgon är det dags att jobba dagtid..
Och sedan...
Mys till tusen med mitt hjärta..

Hoppas ni alla finaste vänner har en bra måndag..
Lev här och nu och kärlek till er alla..

/xoxo

lördag 11 februari 2012

Morgonstund har guld i mun..

.. Kanske inte...

Men hoppas ändå vakna med min obligatoriska cappuccino...
Kanske...

Hyfsat tidig lördagsmorgon, för att vara jag i alla fall..
Ska ju iväg och jobba om en stund...
Inget melodikryss idag - men det kan jag leva med..
Att hjärtat mitt åkte till storstaden i morse däremot..

BLÄ!!!

Men man får hålla sig sysselsatt..
Och det har jag varit ganska bra på det sista..
Blir ett dagpass på jobbet..
Och ett träningspass när jag kommer hem..
Lite melodifestival också kanske - om jag inte stupar först..

Igår var en ganska stressig dag med mina mått mätt..
En tur till VUP på morgonen, som drog ut på tiden..
Sedan hem för att äta, byta om och iväg till jobbet..
Kan glädjande nog säga att jag överlevde gårdagen..

Helt själv!!
Som betyder??
Utan hjälp av mediciner - TJOHOO..

Får se hur det går idag,
men inget nederlag om det behövs..

Det var mycket folk på jobbet igår..
Och allting flöt på - trots att korterminalerna krånglat under veckan..

Flöt på ska jag säga..
tills en av mina sista kunder bestämde sig för att leka jojo med sitt kort..

Och ja..
Han låste ned hela terminalen..
Och vem fick skulden..

För att citera..
"det är din jävla maskin som är seg"..
Jamen tjena...

Och idag håller vi alla tummar för att allt ska fungera..

Hoppas ni har en mysig morgon finaste vänner..
Och kärlek i massor tills vi hörs igen..

/xoxo

onsdag 8 februari 2012

Öronsveda..

Hmm...
Ibland är man bara så klantig och att lyckas med min senaste bedrift..
Ja det är så dumt att jag tom glömde bort det själv..

I förra veckan var jag hos finaste Ida på Tingeling och klippte mig..
Började känna mig lite "långhårig"...
Och som alltid blir man så himla nöjd..
Men man lyckas sällan få till frisyren själv så bra som när man kommer därifrån..

Hursomhelst så användes plattång till ovannämnda frisyr..
Och ja en plattång har jag hemma..
Har ju faktiskt haft riktigt långt hår en gång..
Och nu fick jag som sagt använda den igen..

Och vad gör jag...
Klämmer ihop örat mellan plattorna i tången!!!
Och ja...

Det gjorde förbannat ont...

Och idag (två dagar efter den inträffade incidenten)..
Brännmärken på hela örat..

Det ska vara jag till att lyckas med sådant..
Men det bjuder jag på..

Njut nu finaste vänner och kram på er..

/xoxo

tisdag 7 februari 2012

Tisdag...

Jag har varit dålig på att uppdatera min blogg det vet jag...
Och ni finaste vänner som har följt min resa "sorry"..
Jag ska försöka bli bättre...
Och hoppas ni fortfarande finns kvar och vill följa min resa..

Bloggen har ju förändrats under åren som gått..
Och handlar inte så mycket om scrapbooking längre, då jag har tagit en paus från det..
Hoppas och tror att jag så småningom ska kunna börja skapa lite igen..
Men just nu handlar det mycket om min livssituation och hur jag mår...
Jag försöker landa och hitta mig själv igen...

Det går upp och ned..
Men i det stora hela så mår jag faktiskt bättre..
Jag är trött, jag ljuger om jag säger något annat...
Men samtidigt så kryper det i kroppen på mig och jag är rastlös...
En ekvation som inte riktigt går ihop..

Förmodligen så är det tabletterna som ligger bakom ekvationen...
Jag har slutat med en tablett och ökat en annan efter samtal med min nya kontakt på VUP..

Inte riktigt kompis med det än ska jag säga..
För tabletten gör mig ganska dimmig och yr...
Då jag redan har lågt blodtryck är det svårt att anpassa sig..
Så fort jag reser mig upp dippar det och svartnar..

Naturligtvis behöver det inte bara vara tabletten..
Då jag också ökat min aktivitetsnivå ganska mycket kan det vara blodsockret som spökar..
Har haft problem med det tidigare..
Så nu gäller det att försöka lyssna till vad kroppen vill...
Och detta är början på resan tillbaka till mitt liv..


..så nu är veckans första träningspass avklarat...
Känns härligt efteråt...
Men det ringer några varningsklockor i skallen på mig..
Jag börjar planera mitt liv utifrån hur mycket jag tränar..
Jag vet ju att det ska vara tvärtom..

Hur man än vrider och vänder på det..

Ja jag ställer till det för mig..
Och varför gör jag det..
Varför pressar jag mig själv till max, när jag i slutänden kommer att må skit..
Det ligger så rotat i mig att det är svårt att bli av med..
Det är tunga bitar att ta tag i, men nödvändigt för att komma vidare..

Och vidare måste jag...

Jag kämpar på...
Och jag är lyckligt lottad,
som har en underbar man vid min sida,
Och de allra finaste vänner och familj..

Jag är tacksam..


/xoxo