Min blogg har flyttat

Jag har bytt blogg.
Välkommen att följa mig på..

www.sabine075.wordpress.com

From Evernote:

Mellis

En lugn och skön söndag blir en perfekt avslutning på den här veckan..

En något vindig promenad med hjärtat och ett skönt yogapass senare..

Dags för mellis...

Ett härligt äpple..

Testade en foto -app på äppelskrutten när jag fick till den här bilden..

Visst ser det gott ut..?

/xoxo

From Evernote:

Belöning..

Tänkte jag skulle testa något nytt..

Istället för att bestraffa onödigt ätande (enligt mig då naturligtvis)..

Så gör jag nu en helomvändning och belönar hårt tränande..

Och när jag hittade den här godingen i vårt förråd...

Ja ni förstår själva...

Att intala sig själv att det faktiskt är ok att få unna sig godsaker ibland..

För det är ok..

Jag måste bara lära mig att det gäller mig också..

Så idag har träning stått på schemat..

Och det känns bra i hela kroppen (just nu ska understrykas)..

Fick en leverans av ett nytt batteri idag också..

Ni som har hängt med i svängarna vet att det är till äppelskrutten..

Ska dock inte ge mig in på att byta det själv..

Det överlåter jag till Johan som lovat att han skulle byta det åt mig när vi kommer och hälsar på..

Så nu håller vi alla tummar för att det ska räcka..

I morgon är det biojobb för hela slanten..

Nu ska göra som jag lär..

Njuta av ögonblicket här och nu med mitt hjärta..

Kärlek finaste vänner tills vi hörs igen..

/xoxo

From Evernote:

Onsdagsmisär..

Tyvärr så är det så idag...

Tidig morgon och dålig sömn..

Har ingenting att sätta emot när känslorna kommer..

Och idag kom de på terapin..

Att prata om saker som gör så ont...

Man vill göra upp med det förflutna - samtidigt som man inte vill..

Och kanske är det så att jag får ta det lite lugnt..

Jag är inte tillräckligt stark än för att beröra dessa punkter..

Det var trots allt inte länge sedan jag var djupt deprimerad..

Så tårarna kom...

Oundvikligen..

Kände mig ganska nedslagen när jag kom hem..

Men hade ändå inte ro i kroppen att vara still..

Måste prestera, måste... 

Varför måste jag...

Hade tänkt köra ett tufft träningspass på cykeln..

Tänkt ska understrykas..

För så blev det inte...

Blev ett betydligt lugnare tempo på yogamattan..

60 minuter och en lång varm dusch senare, 

däckade jag totalt nedbäddad i sängen..

Inget bra alls..

Som vanligt är det allt eller inget som gäller...

Och för mycket är aldrig nog heller...

Blir så trött...

Livet är ju här och nu..

Dags att börja leva nu kanske...

Ett steg i taget..

Njut av en skön onsdagskväll finaste vänner.

Och ta hand om de som står er nära och låt inte tiden försvinna..

Här och nu kommer aldrig tillbaka..

Tills vi hörs igen..

/xoxo

From Evernote:

Träning och hälsa..

Hur ska egentligen ekvationen lösas..?

Jag undrar..

När jag bestämde mig för att börja träna..

Ja då var det först och främst för att må bra naturligtvis,

men också för att jag skulle kunna unna mig saker..

Och var har jag hamnat nu..

Ja ni har redan hört det..

Inget extra utan att det ska bort, bort..

Tuffare pass och mindre mat??

En ekvation som verkligen inte funkar..

Jag borde ha lärt mig..

Men det är inte jag som styr de tyglarna..

Det är hon den där som vill vara anorektisk och smal..

Blä!!!

Ja ni...

Möe tjöt...

Jag äter ju, det är inte det som är problemet..

Problemet är ju tankarna kring maten...

Ja det är bara att gratulera..

Byter ett helvete mot ett annat..

Varför måste det vara så...

Varför måste jag vara sån..

Det är liksom aldrig nog..

Så vad gör vi åt problemet..

Denna ekvation som helt enkelt inte går att lösa..

Vi skiter i det och fortsätter tills det tar stopp...

Jag gillar inte mig själv...

Uppenbart...

Jag är så förbannat medveten om att jag INTE får hamna där igen...

Jag vet hur svårt det var att bryta sig loss..

Kom aldrig loss vad det verkar..

Och nu måste jag hitta en medelväg...

Vad är då en medelväg...

Den som lever får se...

Så en dag i taget...

Igen!!

Ha en skön okomplicerad vecka finaste vänner tills vi hörs igen

/xoxo

From Evernote:

När mellanmålet är målet..

Ja jag vet...

Totally rip off..

Men det bjuder jag på idag..

Då veckan avslutades med ett riktigt bakslag..

Tänkte jag i alla fall försöka börja veckan med en bra dag..

Och ni som följt min resa vet vad som väntar...

Veckans första träningspass på cykeln..

Och jag känner mig laddad...

Hoppas ni alla får en bra start på veckan..

Kärlek finaste vänner tills vi hörs igen..

/xoxo

Äntligen lite helg..

Skönt med helg och tre dagar ledigt..
Ok jag jobbar kanske inte så många dagar i veckan, men den här veckan..
Ja det har blivit långa dagar och man blir trött, både fysiskt och psykiskt..
Så nu ser jag framemot att få vara ledig..

..och ikväll väntar middag och melodifestival hos fam. Hedberg..
Ska bli hur trevligt som helst att mysa tillsammans med dem..
Man är verkligen rik som har så fantastiska vänner..

Gårdagens biojobb bjöd på en del överraskningar..
Fick agera maskinist och riva biljetter, då vi var en man kort..
Jag har inte som vana att riva biljetter vilket resulterade i att
några biljetter blev lite mer halva än andra, men det löste sig ändå..
Finaste Caroline höll ställningarna i kassan..

Idag sov vi ut ordentligt, så inget melodikryss på morgonen..
Men det kan vi ta igen i morgon..
Skönt att ha hjärtat hemma också, har inte setts så mycket i veckan..

Har precis gjort veckans sista träningspass på cykeln..
Lite lagom trött nu, men så himla skönt..
Det enda som stör mig är att jag tänker så himla snett kring träning och mat..

Har mer ångest nu när jag äter än innan, då jag inte tränade..
Helt sjukt egentligen..
Men på något sätt känns det som om träningen liksom blir ogjord
om man unnar sig godsaker..

Jag har svårt att rättfärdiga mitt ätande..
Den onda cirkeln är sluten..
Det jag äter ger ångest, som i sin tur gör att jag måste träna hårdare..

Det var ju just det här som jag INTE skulle hamna i..
Blir så trött på det..
Men jag har ju kontakt på VUP så det är sådant jag får ta upp där antar jag..

Hoppas ni har en skön ledighet finaste vänner..


Tills vi hörs igen
/xoxo

5 år -saknad, älskad

Man försöker att inte tänka..
Men ni vet redan att jag inte fungerar så..
Och den här veckan speciellt då livets flyktighet har blivit en gemensam nämnare..

Jag ska ändå försöka att göra det här inlägget så positivt som möjligt..
Fokusera på de stunder som delades - till skillnad från de förlorade..

Minnas hur glad jag är som ändå fick så många år med min pappa..
Och vi fick så många fina ögonblick..
Ögonblick som jag aldrig glömmer..

Man går vidare i livet..
Men man glömmer inte..
Och saknaden finns liksom alltid där..

Livet är inte alltid rättvist..
Och en del drabbas hårdare än andra tyvärr..
Men man lär sig av det och ser livet med andra ögon..
Man tar sig tid att stanna upp i ögonblicket och se vad man faktiskt har..
Tillskillnad från vad man har förlorat..

Jag är lyckligt lottad och så rik..
För jag har en underbar familj och de finaste vänner..
Jag är aldrig ensam..

Tack för att ni finns i mitt liv..

Och idag vill jag också passa på att gratulera..

Finaste Colleen och kusin Sara
Stort grattis

En heldag på bion väntar..
Ha nu en fin dag finaste vänner, tills vi hörs igen..


/ xoxo

Onsdag..

Man blir uppmärksam på hur fort livet kan förändras..
Att ta vara på de fina ögonblicken vi ändå får tillsammans..
Det kan vända så himla snabbt...

Jag har i veckan fått erfara hur snabbt det kan gå..
En kär vän har blivit drabbad och man vill göra så mycket..
Men det bästa man kan göra är att bara lyssna och finnas till..

Önskar så att det blir positiva nyheter..
Håller alla tummar jag kan..

Så alla hjärtans -dag blev en hel dag på bion..
Inte planerat, men gick hur bra som helst..
Bara glad att få hjälp en vän som inte mår bra..
Vi firar i morgon istället, och för att förtydliga är inte alla dagar alla hjärtans -dag..
Behövs det verkligen en specifik dag för att bli påmind om sina nära och kära??

Egentligen inte eller hur?
För alla dagar räknas..

Hoppas ändå ni hade en mysig dag
och att ni tog er tid till alla runt omkring som betyder extra mycket för er..

Kärlek till er finaste vänner tills vi hörs igen..



/xoxo

Ny vecka..

Nu har sportlovsveckan börjat för många
och kanske innebär det en resa till vintrigare breddgrader..
Jag är nöjd och glad utan det kan jag meddela..

Har en tillräckligt jobbig vecka framför mig..
En hel del jobb blir det i veckan..
Både dagtid, kvällstid och en heldag...
Försöker att inte tänka så mycket utan bara ta det som det kommer..
Men det känns i alla fall tyvärr...

Så helgen försvann i ett svep..
Lördagens jobb och träningspass kan bara summeras med ett..
TJOHOO heja mig!!

Igår lyckades jag dessutom sätta lite färg på tillvaron..
Och nu är jag rödhårig igen..
Känns riktigt bra..

Och veckan har börjat bra...
Ett nytt svettigt pass på cykeln och bra timing på maten..
Så nu slipper man sötsuget och ångesten av att behöva äta..
Det börjar arta sig...
Och kanske kommer alla pusselbitarna att falla på plats..

En dag i taget..
Men jag är en bit på väg..
Och åt rätt håll dessutom...

Imorgon är det dags att jobba dagtid..
Och sedan...
Mys till tusen med mitt hjärta..

Hoppas ni alla finaste vänner har en bra måndag..
Lev här och nu och kärlek till er alla..

/xoxo

Morgonstund har guld i mun..

.. Kanske inte...

Men hoppas ändå vakna med min obligatoriska cappuccino...
Kanske...

Hyfsat tidig lördagsmorgon, för att vara jag i alla fall..
Ska ju iväg och jobba om en stund...
Inget melodikryss idag - men det kan jag leva med..
Att hjärtat mitt åkte till storstaden i morse däremot..

BLÄ!!!

Men man får hålla sig sysselsatt..
Och det har jag varit ganska bra på det sista..
Blir ett dagpass på jobbet..
Och ett träningspass när jag kommer hem..
Lite melodifestival också kanske - om jag inte stupar först..

Igår var en ganska stressig dag med mina mått mätt..
En tur till VUP på morgonen, som drog ut på tiden..
Sedan hem för att äta, byta om och iväg till jobbet..
Kan glädjande nog säga att jag överlevde gårdagen..

Helt själv!!
Som betyder??
Utan hjälp av mediciner - TJOHOO..

Får se hur det går idag,
men inget nederlag om det behövs..

Det var mycket folk på jobbet igår..
Och allting flöt på - trots att korterminalerna krånglat under veckan..

Flöt på ska jag säga..
tills en av mina sista kunder bestämde sig för att leka jojo med sitt kort..

Och ja..
Han låste ned hela terminalen..
Och vem fick skulden..

För att citera..
"det är din jävla maskin som är seg"..
Jamen tjena...

Och idag håller vi alla tummar för att allt ska fungera..

Hoppas ni har en mysig morgon finaste vänner..
Och kärlek i massor tills vi hörs igen..

/xoxo

Öronsveda..

Hmm...
Ibland är man bara så klantig och att lyckas med min senaste bedrift..
Ja det är så dumt att jag tom glömde bort det själv..

I förra veckan var jag hos finaste Ida på Tingeling och klippte mig..
Började känna mig lite "långhårig"...
Och som alltid blir man så himla nöjd..
Men man lyckas sällan få till frisyren själv så bra som när man kommer därifrån..

Hursomhelst så användes plattång till ovannämnda frisyr..
Och ja en plattång har jag hemma..
Har ju faktiskt haft riktigt långt hår en gång..
Och nu fick jag som sagt använda den igen..

Och vad gör jag...
Klämmer ihop örat mellan plattorna i tången!!!
Och ja...

Det gjorde förbannat ont...

Och idag (två dagar efter den inträffade incidenten)..
Brännmärken på hela örat..

Det ska vara jag till att lyckas med sådant..
Men det bjuder jag på..

Njut nu finaste vänner och kram på er..

/xoxo

Tisdag...

Jag har varit dålig på att uppdatera min blogg det vet jag...
Och ni finaste vänner som har följt min resa "sorry"..
Jag ska försöka bli bättre...
Och hoppas ni fortfarande finns kvar och vill följa min resa..

Bloggen har ju förändrats under åren som gått..
Och handlar inte så mycket om scrapbooking längre, då jag har tagit en paus från det..
Hoppas och tror att jag så småningom ska kunna börja skapa lite igen..
Men just nu handlar det mycket om min livssituation och hur jag mår...
Jag försöker landa och hitta mig själv igen...

Det går upp och ned..
Men i det stora hela så mår jag faktiskt bättre..
Jag är trött, jag ljuger om jag säger något annat...
Men samtidigt så kryper det i kroppen på mig och jag är rastlös...
En ekvation som inte riktigt går ihop..

Förmodligen så är det tabletterna som ligger bakom ekvationen...
Jag har slutat med en tablett och ökat en annan efter samtal med min nya kontakt på VUP..

Inte riktigt kompis med det än ska jag säga..
För tabletten gör mig ganska dimmig och yr...
Då jag redan har lågt blodtryck är det svårt att anpassa sig..
Så fort jag reser mig upp dippar det och svartnar..

Naturligtvis behöver det inte bara vara tabletten..
Då jag också ökat min aktivitetsnivå ganska mycket kan det vara blodsockret som spökar..
Har haft problem med det tidigare..
Så nu gäller det att försöka lyssna till vad kroppen vill...
Och detta är början på resan tillbaka till mitt liv..


..så nu är veckans första träningspass avklarat...
Känns härligt efteråt...
Men det ringer några varningsklockor i skallen på mig..
Jag börjar planera mitt liv utifrån hur mycket jag tränar..
Jag vet ju att det ska vara tvärtom..

Hur man än vrider och vänder på det..

Ja jag ställer till det för mig..
Och varför gör jag det..
Varför pressar jag mig själv till max, när jag i slutänden kommer att må skit..
Det ligger så rotat i mig att det är svårt att bli av med..
Det är tunga bitar att ta tag i, men nödvändigt för att komma vidare..

Och vidare måste jag...

Jag kämpar på...
Och jag är lyckligt lottad,
som har en underbar man vid min sida,
Och de allra finaste vänner och familj..

Jag är tacksam..


/xoxo

Sista januari..

Ja även dagarna i början av 2012 går för fort..
En hel månad har passerat och allting har liksom flutit ihop..

Överallt proppas vi med meddelanden om allt vi kan förbättra under det nya året..
Nya matvanor, börja träna, gör allt du inte gjorde under 2011 i princip..
Och alla nyårslöften som ska infrias...

Så hur har året börjat..

Då 2011 var ett groteskt jobbigt år för mig..
Så har 2012 börjat bra..
Och ärligt talat, värre kan det ju knappast inte bli..

Jag har hittat små bitar av mig själv och börjar sakta att pussla ihop dem..
Det kommer inte att gå över en natt..
Men att bara ha kommit hit, till där jag är nu..
Är en seger så god som någon..

Jag måste hålla fast vid det hårt..
För februari är här nu och det kommer att bli tufft..
Årsdagen jag helst vill glömma..

Men snart kommer våren...

Min hälsa kommer att vara det viktigaste det här året...
Och jag måste försöka hitta en bra balans som funkar för mig...
Försöka hitta stunder i vardagen där jag bara kan fokusera på mig..
Lämna allt jobbigt och bara njuta av lugnet och stillheten..
Jag vet att den finns någonstans, nu gäller bara att hitta den..

Jag har också börjat träna en del..

3 pass i veckan på spinningcykeln och varje gång pressar jag mig till max..
Och när man nästan spyr undrar man vad man egentligen tänkte på..
Jag har ju gjort passen själv och det är bara jag som sätter gränserna..
Men jag känner så väl igen beteendet..

Jag vill inte tro att jag är där igen..

Jag vet att jag förmodligen är på väg i fällan igen..
Att istället för att fokusera på det som är jobbigt,
så har jag lagt all min energi på träning och mat..

När det är tufft och man är arg och frustrerad..
Både på sig själv och folk i största allmänhet, då finns inget bättre än att ge järnet..
Allt liksom bara rinner av och man känner sig lättare, om än bara för en stund..
Jag vet att min kropp förändras och jag gillar det...
Men vet jag att sätta stopp..

Kan jag ärligt säga att nu räcker det..
Kan jag se mig i spegeln och faktiskt vara nöjd med det jag ser..
Så gärna jag vill säga ja, men jag känner mig alltför väl..

För mycket är aldrig nog!!

I morgon är början på ett nytt kapitel..
Ska träffa min nya kontaktperson på VUP..
Kan bli hursomhelst...
Men allt är bättre än ingenting...

Njut nu av en härlig tisdagskväll finaste vänner..
Och glöm aldrig hur fantastiska ni är..
Och jag är lyckligt lottad som får ha er i min närhet..

/xoxo

From Evernote:

100 % du & jag...

Idag handlar det bara om oss två...

Tolv underbara år tillsammans...

En kärlek som bara växer sig starkare..

Genom sjukdom och motgångar har vi bara blivit starkare genom våran kärlek..

Utan dig är jag helt vilse i en galen värld..

Och du är anledningen till att jag kommer upp på morgonen..

Du är luften som jag andas...

Mitt hjärta kommer alltid att tillhöra dig...

Puss mitt hjärta

Old habits die hard..

Jag har tidigare påpekat att jag faktiskt börjar må lite bättre...
Och ja det går upp och ned...
Men jag har beslutat mig för att tillägna 2012 till min hälsa...
Att ge mig själv tid att läka..
Att bli hel igen...

Ett steg har varit att ta tag i träningen..
Och där har jag gjort enorma framsteg...
Men som rubriken till dagens inlägg lyder...
Jag har samtidigt gått tillbaka till gamla "ovanor"...

Helt plötsligt så börjar kalorierna att spela roll igen..
Vad gör det om jag tar en extra skiva ost på smörgåsen...
Hmm, hur många kalorier i en ostskiva...
Vågen blir din värsta fiende helt plötsligt...
För du litar så blint på att de blinkande siffrorna talar om någon sorts outtalad sanning..
Det vågen visar...
Det är du..

För många gånger har jag befunnit mig i den här situationen för att veta,
att vågen inte är din vän..
Den ger ingen tröst eller sanning..
Men trots detta..
Ja ni förstår säkert...

Detta beteende är åt helvete fel...
Jag vet ju..
Men ändå släpper inte tankarna..
Och nu när jag mår bättre..
Så vad bättre att fokusera på än träning, mat och kalorier...

Hur svårt kan det vara egentligen...
Blir så himla trött på mig själv...
Men åter igen handlar det om kontrollbehov...
Man tror man har kontroll på situation när man fokuserar all sin energi till att...
Just precis vad man äter eller inte...

Tur att jag ska till VUP nästa vecka...
För det här är inget att leka med...
Och jag vet, för jag har varit längst ned i det träsket också..

Så hur ska jag tackla det här nu då...

Vet inte just nu...
För att gå ned i vikt känns ju så himla bra..
Att komma i sina sk "smala" jeans, som vi alla har...
Dessa som vi kämpar med att få på oss..
Som något sorts ideal vi strävar efter...

..och ja, jag kommer i mina...
Räcker det inte då..
Tyvärr är det som en drog...
Man vill bara mer och mer...

SUCK!!

Är det inte det ena så är det de andra...
Nåja, jag tänker inte sluta träna nu när jag har kommit igång..
Och förhoppningsvis kommer jag till insikt att jag faktiskt behöver mer energi också..

En dag i taget...
Och ni som tittade förbi igår såg vilken ursnygg klänning som min man köpt..
Ni andra får gärna gå in på inlägget "klänning ifrån tiger"...

Det var rea på Hennings igår, och vi brukar försöka komma iväg på den..
Dessvärre kände jag mig inte tillräckligt stabil för att trängas med en massa folk..
Så mannen åkte ensam med sina föräldrar...
Och kom hem med en ursnygg klänning, som passade perfekt..

Jag är verkligen lyckligt lottad..
Har en underbar man och de finaste av vänner och familj..
Och min man och jag...
Ja på lördag är det 12 år sedan vi började träffas...
Helt osannolikt...

Han har stått vid min sida genom allt..
Varit min klippa och stöttepelare..
Älskar dig mitt hjärta, min själsfrände..

Ha en skön torsdagskväll finaste vänner.

/xoxo

From Evernote:

Klänning ifrån tiger

Denna ursnygga klänning från tiger kom min man hem med idag...

Tack mitt hjärta för att du känner mig så väl...

/xoxo

Ny vecka..

Ja då var vi där igen...
Jag vet att jag inte ska fokusera på det negativa...
Men tyvärr ser man inte allt det positiva när skiten slår till igen..

Redan i morse kände jag i hela kroppen att något var på gång...
Tungt att ta sig upp och kroppen gör inte som man vill..
Och hjärnan börjar frenetiskt att försöka hitta anledningen..
Analysera situation och försöka förstå varför..

Egentligen borde det inte spela någon roll..
För söndagen jag fick var riktigt bra...
Och jag fick dela den med mitt hjärta och inget är viktigare än det..
Att få må bra när vi har en hel dag tillsammans...
För vi hade en mysig söndag med god mat på kryddan...

Och nu..
Ja det är svårt att motivera sig att göra något..

Fast hur var det nu...
Jag har ju tränat idag..
Kanske inte det idealiska när man mår skit..
Men samtidigt får man piska på sig själv lite och rädslorna försvinner i ett töcken av svett..

Jag är nöjd, för jag gav inte upp...
Men nu sitter jag här..
Trött och ont i hela kroppen...

En del skön trötthet, men också en jobbig trötthet...
Med mycket skakningar och darrningar..

Man kan vara efterklok och säga..
"var det så lyckat det där"...
Men ja absolut, inte ge efter för känslan..
Träningen är ett redskap i kampen mot mig själv..
Att bli mig själv..

Så är det nu...
Och den här skitdagen är snart över..
Och i morgon är en annan dag...

/å

Helg..

Om nu veckan började ganska dåligt så känns det faktiskt bättre nu..
Och ja du har kommit till rätt blogg, tro det eller ej...

Tre gånger under veckan har jag fått höra...
"du ser mycket gladare och piggare ut"...
Och det känns ända in i hjärtat på mig..

Kanske har jag inte själv reflekterat så mycket över det..
Men när man får höra det, så börjar man själv fundera lite...
Vad har gjort och hur har jag uppträtt??
Och vad har jag kommit fram till...

Visst har jag delvis dolt mycket...
Man vill aldrig visa sitt innersta, inte för någon hur nära man än står dem..
Mina problem förblir mina, och den mentalitet är svår att släppa...

Men ärligt, med korten på bordet...
Jag mår faktiskt bättre, och har lite lättare att ta tag i vissa saker..
Inte varje dag, men får jag bara en dag i veckan som jag kan skratta och vara glad..
Ja ni förstår säkert...

Det är 100% bättre än förut...

Det är inte alltid lätt, och vissa saker spökar fortfarande..
Men att kunna se framåt, att våga hoppas på att de faktiskt blir bättre..
Ja det är en väsentlig skillnad..

Denna veckan har pendlat lite upp och ned så där...
Har kommit igång med träningen..
Och det har varit så himla skönt, för jag har haft mina tvivel...

Ofta när jag har börjat känna att det går bra, så brukar jag bli sjuk..
Och detta har varit ett stort problem för mig..
För ofta har jag känt efter för mycket och fått panik under träningspass..
Och när jag häromdagen kände mig konstig i halsen...
Ja ni förstår...

Men jag hade inte riktigt "ont" i halsen...
Det kändes konstigt ned i bröstet när jag svalde..
Och efter noggrant övervägande kom jag fram till att det var halsbränna..
Dock inte helt hundra ..

Men jag satte mig på cykeln ändå..
Och jag övervann min rädsla den gången..

Idag jobbar mannen över...
Så inget melodikryss idag...
Istället var det dags för mig att göra ett nytt spinningpass...
Så det gjorde jag i morse, och jag ska snart sätta igång och testa det..

Jag har hittat min träningsform...
Och ändå sedan jag började spinna för tolv år sedan,
har jag känt att det verkligen är min grej..

Fick till och med förfrågan om jag inte skulle bli instruktör..
Har aldrig känt mig tillräckligt duktig för att bli det..
Men tanken har alltid funnits där..
Och de senaste gångerna har jag låtsats att jag har en klass framför mig...
Och jag har försökt hålla ihop ett helt pass..
Löjligt??

Visst, men nu vet jag...
Jag skulle rentav kunna klara det...
Och det är en liten seger...

Jag kämpar på...
Och alla ni som inte ser en morgondag...
Den kommer, tro mig..
Jag har varit därnere, men är på väg upp...

Tack alla finaste vänner och familj som tror på mig..
Ni är anledningen till att jag finns här idag...

/xoxo

Efter misär kommer...

Ännu mera misär...
Vilken gräslig morgon jag har haft..
Ja ni vet...

Läkare nummer tre...
Som inte hade någon koll alls, helt ny där och visste inget om mig..
Började med att jag fick vänta 25 min..
Sedan fick jag redogöra för allt IGEN..
Och då tyckte han att jag skulle äta omega3..

Hmm...
Inte riktigt vad jag hade tänkt mig och det sa jag..
Han tittade lite på sina papper där han klottrat ned min redogörelse..
Och frågade hur ofta jag fick ångest och hur länge de varade..

Som om det skulle finnas en mall för det..
Jag förklarade att det kommer och går, går upp och ned liksom..
Han tittade lite till i sina papper och sedan skickade han ut mig i väntrummet..

Han skulle diskutera min medicinering med en annan läkare som inte heller känner mig..
Och där satt jag i 20min och mådde skit, fick en ångestattack och skakade i hela kroppen..
Men så kom han tillbaka och jag skulle få mina mediciner...

Mestadels sömntabletter..
Får jag bara sova ordentligt utan mardrömmar så skulle nog ångestattackerna minska också..
Det skulle ta 10min innan jag kunde hämta dem på Apoteket..
Och det kunde jag vänta på innan jag åkte hem, men efter 20min hade de ännu inte kommit..
Jag beslöt att åka hem..

En liten stund efter ringer han och säger att allt är klart..
Inte så mycket jag kan göra åt det här, och ikväll ska jag jobba...
Tur jag har en underbar man som erbjudit sig att hämta dem åt mig..

Ju tidigare jag börjar äta dem, desto bättre..
Nu får man bara hålla alla tummar att de ger resultat också..

Så igår låg jag hela dagen..
Inte mycket att berätta om..
En jävlig dag med kraftig ångest..

Ikväll är det biojobb...
Och det känns rätt tufft efter den här morgonen..
Men det är bara att köra på..


/å

Helg..

Egentligen skulle jag ha gjort ett inlägg igår..
Bara att få en titel som "fredagen den trettonde"..
Men jag närapå föll i däck igår när jag kom hem efter bion..
Och ärligt hur ofta har man faktiskt otur på fredag den trettonde..
Inte oftare än andra dagar, i alla fall för egen del..

Så igår var en fullspäckad kväll på bion...
Premiär på Hamilton och fullt i nästan alla salonger..
Och så var vi bara två...

Men jag ska inte säga "bara två" för vi fick in alla i tid..
Vad bra vi är Colleen.. TJOHOO!!
Det gick riktigt bra och alltid roligt att jobba med Colleen..

Men när man kommer hem så slår liksom verkligen tillbaka mot en..
Efter dålig sömn tänkte jag mig sömntabletter...
Och så blev det..
Men det och tröttheten slog ut mig totalt, och jag hamnade liksom på golvet..

Ingen luft..
Svårt att andas..
Herre Gud nu dör jag, for genom huvudet på mig!!
Men detta känner vi igen, jag vet det...

En ångestattack i sin rätta skepnad..
Men den går över, och verkligheten kommer till sin rätta igen..
Somnade, men sov ganska oroligt..

Upp till melodikrysset som alla andra lördagar..
Och sedan medan mannen var ute och gick dammsög jag..
Ok jag vet jag kunde ha följt med..
Men jag ville verkligen inte gå ut..

Så istället för promenaden blev det ett tufft pass på spinningcykeln..
Och med tufft menar jag tufft...
Damn...
Helt slut efter 2.2 mil på cykeln...

Så lite gott vin är jag nog absolut värd ikväll..

Och idag fick jag nog av att telefonen som bara lägger ned utan förvarning..
Så jag ställde om den till fabriksinställningar..
Fortsättning följer..

Ha nu en riktig mysig lördagkväll finaste vänner <3

/xoxo

... Läkare nummer tre

Ja, en kallelse damp ned i brevlådan..
Och ännu en läkare att lägga till handlingarna..
Men jag är glad att jag fick en tid på måndag...
Nu kanske jag äntligen kan få medicin som hjälper..

Gårdagen var en riktigt pissig dag..
Hade ganska kraftig ångest hela dagen...
Skulle jobba på kvällen och det kändes..
Men väl där så tar den professionella sidan av mig över..

Masken kommer på..
Oavsett hur skit dåligt du mår, så biter du ihop..
Man bemöter alla sina kunder med ett leende..
Och det känns bra, för oftast är alla trevliga och glada..

När jag kommer hem så kryper dock den där känslan tillbaka...
Känslan av maktlöshet, man tappar liksom kontrollen..
Man styr inte sitt eget liv, sina egna tankar..
Man är fast i ett klibbigt nät, och ju mer du försöker ta dig ut..
Desto mer trasslar du in dig, och tillslut tar det helt stopp..

Tack och lov varar känslan inte för alltid...
Även om det känns så för stunden..
Den kommer och går, ibland kortare stunder och ja även längre..
Och det är just under dessa perioder som man behöver en trygghet..
Även om du inte tar tabletten så är det en trygghet att den finns att tillgå..

Jag vill inte vara beroende av tabletter..
Har alltid känt att ju mindre sådana piller man tar desto bättre..
Men ibland så måste man inse att det inte är en svaghet att behöva äta dem..
Man är inte svag för att man behöver antidepressiva eller ångestdämpande..
Det är en hjälp som finns, så varför inte ta den..
Människor med högt blodtryck behöver blodtrycksmedicin och de måste äta den hela livet..
Så varför inte...

Vi är dock alla olika..
Men hellre att man har en jämn nivå..
Än att det hela tiden går upp och ned..

Idag har jag haft fullt upp faktiskt..
Jag satt igår kväll och funderade på vad jag skulle göra idag..
Inte bra, jag vet..
Och jag insåg att dagsformen skulle få avgöra vad jag skulle orka..

Ok, inte så att jag hoppade upp ur sängen precis..
Inte hade jag sovit mycket eller bra heller för den delen..
Men jag började med att tvätta, sedan dammsuga...
I min värld så skulle jag varit nöjd med det, men...
En tanke hade redan planterats i huvudet på mig igår kväll...

Träna...
Jag behöver träna lite också..
Men kan inte äta en massa choklad under julhelgerna utan att känna att de sätter sig...
Det tillhör mitt ätstörningsbeteende jag vet...
Men när är det fel att röra på sig, typ aldrig..

Så ett tufft spinningpass var precis var jag behövde..
Man blir nästan hög på adrenalinkicken man får och det känns så bra...
Och sedan innan kicken lagt sig var det dags att plocka i ordning på lite tvätt...
Och nu..?

Behöver jag säga det...
Jag är helt slut, men det ska jag vara..
Och jag har varit duktigt, faktiskt!

Så nu ska vi se om mannen kan hålla sig vaken en stund..
Så kanske vi kan ta oss ett glas vin..
För det är jag värd idag...

Kärlek till er finaste vänner

/xoxo

Morgontemperatur på -12

Brrr, himla kallt tycker jag...

Det går verkligen upp och ned..
Samma med mina känslor och mitt allmäntillstånd..
Det är lätt att glömma bort hur det känns att må lite bättre...

Men när man mår pissigt så kan man bli lite förbannad på sig själv...!
Varför inte ta bättre vara på de dagar då man faktiskt fungerar..
Tillåta sig själv att faktiskt erkänna en känsla man inte haft på länge...

Jag är jätte dålig på det...
Och det är först idag då jag mår för jävligt, som jag kan säga...
Jag har faktiskt mått bra och överlevt jul och nyår utan att bryta ihop..
Jag har tagit mig i genom en grymt jobbig period...
Och när jag kan se det och erkänna det då är mycket vunnet...

Igår gick det ganska mycket upp och ned...

Och som ni kanske minns hade jag ett nyårslöfte..
Jag skulle börja träna lite mer allsidigt, och eventuellt testa zumba..
Jag hade hört att en av mina grannar skulle haft en dvd...
Så jag ringde henne..

Vi hade ett jätte trevligt samtal..
Dock hade hon sålt dvd'n...
Hon gav mig lite tips och sedan pratade vi en bra stund ...
Tack för att du finns Therese och tack för pratstunden...
Ibland behövs inte mer för att man ska må bättre..

Så med lite mer energi och styrka fick jag fram en träningsdvd.
Och så körde vi igång, styrka och kondition...

OMG!!

Snacka om att svetten rann och pulsen rakt i taket..
Men det kändes bra efteråt trots allt, även om man kanske inte gjorde precis som de...
Min koordination är helt kass, så jag vevade lite med armarna...
Huvudsaken att man rör på sig som mitt hjärta sa...

...så hur kunde det nu bli så här idag...

Visst det var tufft att gå upp vid 7,30..
Oavsett tidpunkt är det alltid jobbigt på morgonen..
Det var kallt och bilen igenfrusen, fick knappt upp dörrarna..
Men in till stan kom jag i alla fall...

Så ett besök på Dagsjukvården...
Var ungefär samma som sist...
Pratade väder och spelade yatzy...
Det var dock lite mer struktur idag än sist, och jag fick prata med en sjuksköterska..
Så nu ska en läkare förhoppningsvis höra av sig..
Och jag ska inte till Dagsjukvården något mer,
som sagt inte min grej...

Jag tog en snabb visit på stan efteråt..
Vi behövde en ny almanacka för 2012, verkade ganska hopplöst...
Men jag hittade till slut en och sedan åkte jag hem..

Väl hemma kom kramperna och yrseln..
Skakningar och blicken flackar, totalt slut på energi...

Har slutat fungera igen...
Men nu vet jag att jag faktiskt kan fungera...
Önskar bara att det inte var så sällan...

Men jag har varit på stan...
Jag har suttit med på gruppsamtal om vädret och spelat yatzy...
Och nu orkar jag inte upp ur soffan...

Det blir så...
Jag vet...

I morgon är en ny dag...
Är man nere är enda vägen upp..
Och det måste man intala sig själv..

Det blir bättre...

/xoxo

Idag har vi slängt ut julen, lite mörkare inomhus...
Och till råga på allt har det snöat idag..
Det var definitivt inte nödvändigt kände jag,
men vädrets makter kan man inte styra över...

Igår hade vi en ganska speciell dag på bion..
När jag skulle gå in i vårt godisförråd upptäckte jag att det var låst...
Har aldrig hänt, visste inte ens att det gick att låsa...
Så vad gör man när man inte har en nyckel som passar..
Man ringer chefen...

Och han är ju inte hemma, och städarna som lyckats låsa går inte att få tag i..
Så himla bra, inga snacks och nästan slut på popcorn...
Och fullt i nästan alla salonger!!
Man blir så himla lycklig...

NOT...

Tack och lov kom chefen lagom till nio..
Och hämtade lite snacks, så vi kunde sälja på..
Och sedan kunde vi fylla upp efter stängning, så det blev en sen kväll..
Och hjärnan var så gott som bortkopplad när jag kom hem..

Så inatt sov vi på propavan..
En hyfsad natt faktiskt..
Och morgonen bjöd på melodikrysset som alltid med hjärtat..

Vi har faktiskt varit riktigt på hugget idag..
Först åkte julen ut med granen i spetsen..
Sedan åkte vi en tur till stan, min nya leksak fick ett snyggt fodral..
Behöver jag säga det..
Självklart ROSA!!!!

Sedan tog vi en sväng till telenor...
Alltid lättare att få prata med någon öga mot öga så att säga...
Och det hela slutade med att vi fick tre mobiler med oss hem, på köpet så att säga..
Det enda vi gjorde var att förnya befintliga abonnemang..

Och nu är det slappt och ledigt framför teven...
Lite mumsigt vin och snart morden i midsomer..
Är trött och tömd på energi, men massor har blivit gjort idag..
Jag är positiv..
Så positiv jag kan vara i alla fall..

Tulpanerna står vackra i en vas..
Nu vill vi ha vår, och tulpaner är vår för mig...
Antar att jag får vänta ett tag till på den..
Men nu är den förberedd..

Ha nu en riktigt mysig lördagkväll finaste vänner <3


/xoxo

Lite goda nyheter...

Ja äntligen lite bra nyheter...
Har äntligen fått en tid med någon att prata med..
De ringde idag och första februari ska jag dit..

Skönt att veta att man inte behöver vänta så mycket längre..
Behöver väl visserligen en läkartid...
Men jag ska dit på måndag, får se vad vi kan göra åt det då..

Idag har jag tagit det extremt lugnt..
Bara softat i soffan, och trots allt kändes det ok..
Imorgon är det ju jobb som gäller hela dagen..
Så då behövde jag en lugn dag...

På lördag åker väl julen ut...
Granen barrar på fler än ett ställe om man säger så..

Hoppas ni haft en mysig trettondagsafton..

/xoxo

så här är vi nu...

så smått börjar allt bli mer som vanligt..
vanligt och vanligt, men inkörda rutiner börjar mer återkomma..
det har varit upp och ned som det brukar..

just idag är det låg nivå på mig..
somnade kl 7 i morse och sov till 11..
ingen bra start på den här dagen och nu är jag nedbäddad i soffan med min gosiga filt..
rosa och luddig ifrån Chili..

men jag har jobbat på idag lite ändå..
lite bokföring, inventering och plockat i ordning några beställningar..
och så tränade jag lite hemma då, inte det bästa kan meddelas..
fick kramp i benen direkt och hade lite svårt att röra mig..

men det kände jag nästan innan..
så inte något större nederlag egentligen..
jag vet ju faktiskt varför det inte gick så bra..

imorgon ska jag egentligen till dagsjukvården..
men jag känner att jag behöver sova istället..
så jag stannar hemma, jag vet att jag avbokat många tider..
men så är det nu och ska jag vara ärlig vet jag fortfarande inte vad jag ska där och göra..

det går runt rätt mycket på mig i skallen..
och jag känner mig skakig i hela kroppen...
riktig tung ångest som bygger på stressen och oron...
jag känner henne så väl och är inte förvånad att hon har slagit ut mig igen..

men jag har som jag sagt tidigare något positivt att säga om varje dag..
jag är på väg dit i alla fall..

i måndags var jag på jobbet, och det är alltid en seger när man klarar jobbet..
i går ville jag inte gå upp, men det gjorde jag och jag jobbade lite hemifrån..
idag har jag också jobbat hemma..

..jag måste se detta som mina segrar och försöka att inte se hur låg jag är idag..

jag vet att jag har kommit en bra bit från där jag var i höstas..
cymbalta fungerar för mig och jag är inte lika deppig..
men det går upp och ned, och jag behöver väl mer hjälp för att bli mer stabil..
jag jobbar ju med mig själv varje dag, men ibland så vet jag inte mitt eget bästa..
ibland så fungerar det helt enkelt inte...

först och främst just nu behöver jag prata med en läkare..
lite förvånande att jag inte hört något sedan i november..
tabletterna jag fick fungerar ju inte och jag behöver kanske mer stesolid..
måste väl förmodligen ringa dem, för snart är mitt förråd slut..

jag behöver en säkerhet..
en säkerhet i tabletter som fungerar när det gäller..
för annars är jag inte helt trygg, speciellt inte på jobbet där jag behöver något som fungerar..

nu är det dags för lite goda scones med ost och marmelad..

ta hand om er finaste vänner..
ni är fantastiska och Tack för att ni finns i mitt liv..

/xoxo

Nyårsafton & Nyårsdagen..

Nyårsaftonen inleddes som alla lördagar med melodikrysset..
efter en näst intill sömnlös natt var jag hiskeligt trött kan meddelas..
men det skulle dammsugas, strykas dukar och duka bord..

så man fick inte vara på latsidan precis..
och här är bordet dukat för fest..

..och nyårsmenyn...

förrätt:
toast skagen

varmrätt:
grillad lammstek med rotfruktsgratäng

dessert:
vit och mörk -chokladmousse med passions frukt

helt perfekt, och sista grillningen för 2011..
vi skålade in det nya året med en liten flaska lanson,
rosa champagne, antar att ingen är förvånad...

ville passa på att visa hur smarrig desserten såg ut..
och kan meddela att den var hur smarrig som helst...

och naturligtvis ville man avsluta året med lite klass..
så den dyra svarta kom fram ur garderoben..
nu när jag kan ha den igen så får man passa på..

***Gott nytt år alla finaste och hoppas ni hade en riktigt mysig nyårsafton***


.. och nu har vi börjat det nya året..
med en näst intill sömnlös natt igen..
känner mig lite seg idag kan jag meddela..

men jag har kommit upp ur sängen..
tagit en dusch och vattnat blommorna..
så det får ses som det positiva för årets första dag..

och imorgon ska jag vara på jobbet nästan hela dagen..

får bli lite propavan ikväll så man får sova lite..
efter tevemys i soffan..

hoppas ni får en mysig kväll vänner..

/xoxo