mediciner hit och dit..

ja sömnmedlet var det ju.
Ögonlocken blev tunga, ingen tvekan om det..
men jag somnade inte så snabbt precis..

men det var ju faktiskt inte därför jag tog dem.
utan för drömmarna..
och jag har inatt haft en drömlös sömn..

trött och dåsig..
javisst..
men det är jag ju ändå, så vari ligger skillnaden.

jag hade bestämt mig redan igår att oavsett hur jag skulle känna idag..
så skulle jag ändå köra ett spinningpass idag..
och det gjorde jag..

det gick bra, bättre än jag trodde..
men adrenalinkicken efter blev inte så bra..
stressade på känslan och pulsen steg i skyn, när jag skulle slappna av..
inte så bra..

men jag lär mig, och det är inte första gången jag mår dåligt..
lyckades få ned mig själv på jorden..
och tog det sedan lugnt..

mer än lugnt..
däckade ned i soffan och låg där..
har kramp i benen och känner mig allmänt olustig..
men det är ingen ny känsla precis..

ska ta propavan ikväll igen tänkte jag..
och imorgon ser jag framemot mitt samtal med psykologen..
skönt att få ventilera..
man är oftast ensam med skiten..



känslorna finns kvar och tankarna också..
undrar..
funderar..
to do or not to do that´s the question..


har gjort en del saker som jag inte är stolt över..
men så är det ju..

biojobb på fredagkväll...
läkarbesök på måndag..
mamma flyttar nästa vecka..

många förändringar...
många tankar kring hösten..
depressionen och tankarna som inte försvinner..

må hända har jag varit stark..
må hända kämpar jag på..
men en människa orkar bara så mycket...

hur mycket orkar jag..
när tar det slut..
och vad händer då..

frågorna har varit där förut.
och man förändras inte över en natt..
och även om man skrattar och ler..
vem ser smärtan i själen..
hur det blöder inuti..

INGEN....

så nu dags att sova..
imorgon är en annan dag..
kanske god morgon..

förhoppningsvis god natt...

/å