det är många faktorer som gör att kroppen inte alls vill vara med idag, och jag känner till dem alla. Inget konstigt alls, beror inte på som jag tidigare nämnt, att det negativa skulle vara en följd av allt positivt som jag ändå har lyckats med..
det är den 27 juni idag, och jag vill inte lägga sorg och smärta bakom det, men idag kan jag inte styra det som jag vill. Förmodligen för att jag inte har någon energi kvar och gick upp långt tidigare än jag brukar, och har hållit igång sedan dess för att slippa tänka..
tänka på det som gör att den här dagen är så fylld med smärta och sorg. Tankar kring saknad och ensamhet, för tro mig man kommer aldrig över den..
hur mycket man än tror att man har bearbetat det så finns det vissa speciella dagar som bara kommer och lämnar spår av saknad..
kära pappa, du skulle ha blivit 65 idag..
och du skulle ha varit här och firat det med oss,
vi saknar dig...
det blev fint med blommorna på kyrkogården, och det är så fridfullt där...
men jag vill ha dig här, se dig igen, höra dina fotsteg när du kommer in frän garaget i din overall och ska sätta dig i köket för att äta middag...
jag känner det förmodligen starkare eftersom jag sitter här där du och mamma bodde under de sista åren av ditt liv, och jag hoppas nästan få höra din bil köra upp på uppfarten här utanför..
jag vet att jag gräver ned mig i min egen sorg just nu, och det var ju trots allt flera år sedan du togs ifrån oss, men jag är trött och att gå till din gravsten idag fick allt att bara brista...
det är så mycket som jag aldrig fick chansen att säga...
och jag saknar dig så det värker i bröstet på mig..
som ni förstår har jag lagt mycket av mina egna känslor på det här idag, kanske också för att slippa tänka på min egen ångest, utan bara få vara ledsen och gråta för att min pappa inte får uppleva sin 65 årsdag.
Kanske är det dumt av mig att skriva om det här, men idag så har det bara handlat om detta..
och konstigt nog har det också gett mig lite kontroll, för känslorna, sorgen och smärtan kommer från något direkt, kommer från en situation som är äkta, och som alltid kommer vara kopplad till den här dagen, och då upplever jag att jag ändå har kontroll över situationen, för varje år kommer den...
det är sällan en överraskning...
hoppas ni inte tycker det att jag gått för långt idag, smärtan och sorgen finns kanske nära er också och gör er för ledsna att klara av att läsa detta..
men om jag hade varit starkare idag hade jag kunnat fokusera på alla underbara stunder jag hade med min pappa och glädjas åt att jag fick så många år med honom som jag fick..
fokusera inte på saker som aldrig kommer att hända, eller som jag gjorde alldeles nyss, saker man borde sagt.
tänk istället på allt det underbara man fick tillsammans och finn frid i att minnena kommer du alltid att ha med dig.
grattis pappa
R I P
/ alltid i mitt hjärta <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar