en stor dag..

det är en stor dag för mig, för ikväll ska jag jobba.
jag försöker att inte lägga så mycket dramatik i det, men jag känner det ändå i hela kroppen, som är tyngre och mer instabil idag...

det är svårt att bli fri från olusten, de negativa tankarna och framför allt pressen,
även om jag vet att jag inte måste...

nu vill jag lägga upp det så här istället, jag vill faktiskt gå dit och jag är bra på mitt jobb och jag kan mitt jobb utan och innan...
visst kan det hända en massa saker, men jag vet att jag inte kan styra över dem, och det är inte mitt fel att de händer...

om jag nu bara kan ta lärdom av detta, och kunna plocka fram det i just det kritiska ögonblicket då jag behöver det som mest, då är det ju ingen fara..
men tyvärr är det inte så det fungerar..

så idag ska jag bara försöka att avdramatisera min arbetsplats, så paniken inte hinner komma innan jag ens hunnit dit, och klarar jag det har jag kommit en lång väg...
jag är beredd att gå dit, inte för att jag måste utan för att jag vill..
och däri ligger skillnaden..

nu till något helt annat, och något som ni hört förut, men det kan inte sägas nog för många gånger..
efter mitt inlägg igår fick jag så mycket kramar och kärlek på facebook, att jag bara måste säga det igen..
Ni är fantastiska, och ger mig kraft och kärlek, hoppas ni förstår hur mycket ni gör bara genom att följa min resa här i bloggen..
All min kärlek till er <3

sedan också en stor kram till T, du får mig att må så bra och att bara få känna att du är min vän och finns där, det är stort för mig.
och igår pratade vi verkligen om allt och det var som en sten föll från mitt hjärta..
Du har ett hjärta som är så stort, och du får aldrig ändra på dig, för du ger mer styrka och energi till din omgivning än du tror..
Du är beundransvärd och fantastisk - glöm aldrig det min vän <3

orkar jag så kanske jag fortsätter att skriva ikväll, när jag kommit hem..
annars får ni läsa om det imorgon...

och all min kärlek till alla er som finns i min omgivning och gör den en aning lättare...
/kram