låt varje ögonblick räknas

Låt varje ögonblick räknas..
en blogg om kärlek, panikångest och depression,
blandat med bilder, familj och en del scrapbooking

måndag 7 november 2011

ny vecka..

det är konstigt hur hjärnan kan spela en stora spratt ibland..
nästan som om man lever i någon sorts illusion..

idag när jag satt i väntrummet och väntade på min psykolog,
så hade jag blicken ned i golvet, allt för att slippa någons blick..
ja ni vet ju hur det går...

och då såg jag en massa rödbruna fläckar..
genast så går tankarna till att någon har suttit här och skurit sig..
någon har kanske suttit precis där jag sitter och försökt ta livet av sig..
och helt plötsligt såg jag mig själv framför mig, med avskurna handleder..

alltså hur kommer det sig..??
varför så självdestruktiv...??
och varför kan inte fläckarna få vara intorkad lera..??

hjärnspöken..
kan man beskriva det på något annat sätt..

JA JAG BEHÖVER SOVA!!!!!
utan avbrott, för hjärnan är ur funktion när det gäller att sålla bort vissa saker,..
saker som jag inte behöver gå och tänka på..

det har gått en hel helg utan att jag kommit upp ur soffan..
och nu kommer en vecka med en hel del aktiviteter...

biojobb ikväll..
och då har jag lovat mig själv att jag ska försöka tagga ned lite..
det är inte mitt ansvar att saker och ting ska fungera..
det är inte bara jag som jobbar där...
får se hur det går..??

imorgon kväll ska vi faktiskt gå på en föreläsning på Valhall,
anordnad av sensus..
det ska bli spännande samtidigt som det känns jobbigt med en massa folk..

blir att sova med propavan inatt...
så att batterierna får lite mer energi..

önskar bara att kroppen inte var så motsträvig..
så mycket mer jag vill att den ska orka..
men den säger ifrån så fort man gör någonting..

och jag vill börja träna igen..
få igång mig själv..
men det verkar långt borta just nu..

en annan tid..

/xoxo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar