... Läkare nummer tre

Ja, en kallelse damp ned i brevlådan..
Och ännu en läkare att lägga till handlingarna..
Men jag är glad att jag fick en tid på måndag...
Nu kanske jag äntligen kan få medicin som hjälper..

Gårdagen var en riktigt pissig dag..
Hade ganska kraftig ångest hela dagen...
Skulle jobba på kvällen och det kändes..
Men väl där så tar den professionella sidan av mig över..

Masken kommer på..
Oavsett hur skit dåligt du mår, så biter du ihop..
Man bemöter alla sina kunder med ett leende..
Och det känns bra, för oftast är alla trevliga och glada..

När jag kommer hem så kryper dock den där känslan tillbaka...
Känslan av maktlöshet, man tappar liksom kontrollen..
Man styr inte sitt eget liv, sina egna tankar..
Man är fast i ett klibbigt nät, och ju mer du försöker ta dig ut..
Desto mer trasslar du in dig, och tillslut tar det helt stopp..

Tack och lov varar känslan inte för alltid...
Även om det känns så för stunden..
Den kommer och går, ibland kortare stunder och ja även längre..
Och det är just under dessa perioder som man behöver en trygghet..
Även om du inte tar tabletten så är det en trygghet att den finns att tillgå..

Jag vill inte vara beroende av tabletter..
Har alltid känt att ju mindre sådana piller man tar desto bättre..
Men ibland så måste man inse att det inte är en svaghet att behöva äta dem..
Man är inte svag för att man behöver antidepressiva eller ångestdämpande..
Det är en hjälp som finns, så varför inte ta den..
Människor med högt blodtryck behöver blodtrycksmedicin och de måste äta den hela livet..
Så varför inte...

Vi är dock alla olika..
Men hellre att man har en jämn nivå..
Än att det hela tiden går upp och ned..

Idag har jag haft fullt upp faktiskt..
Jag satt igår kväll och funderade på vad jag skulle göra idag..
Inte bra, jag vet..
Och jag insåg att dagsformen skulle få avgöra vad jag skulle orka..

Ok, inte så att jag hoppade upp ur sängen precis..
Inte hade jag sovit mycket eller bra heller för den delen..
Men jag började med att tvätta, sedan dammsuga...
I min värld så skulle jag varit nöjd med det, men...
En tanke hade redan planterats i huvudet på mig igår kväll...

Träna...
Jag behöver träna lite också..
Men kan inte äta en massa choklad under julhelgerna utan att känna att de sätter sig...
Det tillhör mitt ätstörningsbeteende jag vet...
Men när är det fel att röra på sig, typ aldrig..

Så ett tufft spinningpass var precis var jag behövde..
Man blir nästan hög på adrenalinkicken man får och det känns så bra...
Och sedan innan kicken lagt sig var det dags att plocka i ordning på lite tvätt...
Och nu..?

Behöver jag säga det...
Jag är helt slut, men det ska jag vara..
Och jag har varit duktigt, faktiskt!

Så nu ska vi se om mannen kan hålla sig vaken en stund..
Så kanske vi kan ta oss ett glas vin..
För det är jag värd idag...

Kärlek till er finaste vänner

/xoxo