låt varje ögonblick räknas

Låt varje ögonblick räknas..
en blogg om kärlek, panikångest och depression,
blandat med bilder, familj och en del scrapbooking

måndag 5 september 2011

skit dag...

ny vecka, nya möjligheter "my ass"..
ursäkta språket...
men idag säger jag nej...

orkar inte vill inte..

jag var på jobbet igår kväll...
gick hyfsat, har mått bättre...
men jag gjorde mitt jobb

och att jobba med Tina...
ja, jag kan knappt komma ihåg när vi pratade sist..
var skönt att prata och hon säger det precis som det är...
inget knussel och jag behövde höra det hon hade att säga...
så stort tack Tina <3

men när vi kom hem, ja då var huvudet igång igen...
tankar som leder till tårarna, som leder till kramper..
kramper som gör att du inte kan röra dig framåt..
fick hasa mig fram på rumpan när jag efter mycket möda väl tagit mig upp för trappan..

ja det är sant, så kraftiga kramper att kroppen vrider sig i riktningar,
som man inte trodde fanns..
det är inte du som rör den, det kan liknas vid en marionettdocka..
och det är ångesten, paniken som styr den...

så vad hände den här gången..
dels har jag jobbat tre dagar i veckan och det har väl kanske inte varit idealiskt för mig just nu..
men imorgon, som ska vara en helt vanlig tisdag så är det mycket på gång på bion..
och igen kommer vi till kontrollen...

det kommer att vara en massa folk där och inget kommer att vara som det brukar..
och jag får panik, vet inte hur jag kommer hantera det..
om jag kan hantera det..
ja jag vet att jag är hyfsat bra på mitt jobb..
men hjälper det i en sådan här situation..

svaret..
Nej såklart...

jag stressar såklart och nu är det allt jag tänker på..
har tänkt på hela dagen...
och sedan telefonsamtalet i morse...

jag är förbryllad...
jag har väntat på en kallelse och så får jag ett dolt nummer på displayen..

om man som jag har den här problematiken..
ja då brukar man inte svara på nummer man inte känner igen..
speciellt inte dolda nummer...

men nu gjorde jag det ändå och det var väl tur..
får komma dit nästa måndag...
och nu börjar det äntligen att hända saker...

men tack om det blir fel...
om jag är fel, säger fel eller gör fel...
stress igen...

orkar inte mer just nu, regnet har smattrat mot rutan hela dagen...
och just nu vill jag nog bara slockna...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar