låt varje ögonblick räknas

Låt varje ögonblick räknas..
en blogg om kärlek, panikångest och depression,
blandat med bilder, familj och en del scrapbooking

måndag 2 augusti 2010

Måndag kväll..

Jag var frustrerad....
Jag vet att orden inte alltid var så positiva...
Det är till viss del fortfarande så...

Man lämnar ett jobb....
Som kräver mkt kontakt med alla typer av människor....
Och önskar semester därifrån...

Kommer till ett ställe med ännu mera människor...
Varför egentligen..??

Är inte tanken av just semester att komma därifrån....

Jag vet att jag kommer att sakna Öland och böda sand....
Men samtidigt är det inte som det var....

Jag känner det i hjärtat och jag vet att jag behöver något annat...
Det blir inte nästa år....
Men vi kommer att flytta på oss...

Visst är jag nostalgisk...
Men det är inte som det var....

Att slippa stressen och människorna...
Det är det jag behöver....

Jag behöver.....
Ibland min egen ensamhet....
Ibland gråta mina egna tårar....
Och jag har någon som förstår detta...
Jag har någon som förstår mig...

Önskar att ni alla hade det..
Man klarar så mycket mer...
Man är så mycket starkare...
När någon står bredvid...
Ensam är inte stark...

Ta aldrig det ni har förgivet...
Var rädd om det ni har...

/kram för ikväll....

Skickat från min iPhone

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar